Varför är det så att man ska vara gjord av stål nuförtiden? Man ska ha en miljon bollar i luften och helst ska man göra det för någon annan och göra saker som man inte vill för att kunna betala sin hyra och sin mat.

Just nu har jag en miljon bollar i luften. Jag pluggar, jag jobbar, jag jobbar med Engla, jag svarar på frågor från frågelådan på tjejjouren.se, jag är småbarnförälder, sambo och ska hålla mitt boende i skick från disk, tvätt o andra orenheter – samtidigt som jag ska underhålla ett socialt nätverk. Jag ska kunna hantera alla dessa saker och gör jag något som är fel - som att dubbelboka en vikarietid - då smäller det och ansvaret ligger genast på mig som enskild individ och inte på företagets eller systemets brister.

Jag har valt alla saker själv. Det vet jag. Jag älskar att jobba med Engla. Det är min passion. Jag älskar barn – som jag vikarierar med och jag pluggar någonting som jag vill. Men jag måste göra alla sakerna för att kunna överleva och betala min hyra. Det räcker inte att jag gör det jag älskar. Så är det för många idag. Men om alla gjorde det dom älskade och fick lön för det hade samhället varit mer lönsamt och mindre stressigt.
För alla hade valt olika. Så är det ju.

Jag hade inte valt att jobba med att sitta på espressohouse och dricka ICV – jag hade valt att arbeta på en tjejjour och allt vad det innebär. För det finns saker som man älskar, som man inte vill arbeta med utan man vill ha kvar dem som fritidsintressen och vid lite speciella tillfällen – inte arbete.

Gör man inte som någon annan vill, i dagens samhälle. Så ska man bli förhörd om varför och det räcker inte med att man säger att man inte vill eller att man inte trivs eller att man inte vill arbeta med just det yrket är inte skäl nog att inte göra det. Man ska vara olycklig helt enkelt – bara man är ett kuggjhul i systemet så gör man nytta. Då betalar man skatt och en duktig människa – ingen individ. För vem man är som person. Det vet ingen och det spelar ingen roll.

Recent Entries

• november 2011
• oktober 2011
• september 2011
• augusti 2011
• juni 2011
• mars 2011
• oktober 2010
• september 2010
• augusti 2010
• juli 2010
• juni 2010
• april 2010
• mars 2010

This entry was posted on söndag, september 26th, 2010 at 18:43 and is filed under Debatter & Konversationer, Okategoriserat, Personligt, Vi vägrar vara tysta!. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.